Pendlar lite mellan en 2:a och en 3:a för mig. Boken är mycket lättläst, sidorna far fram i en rasande fart men den vill sig inte riktigt hos mig. Även om där finns vissa drag av spänning, så tycker jag att den är ganska långtråkig, med alldeles för mycket ältande och en riktig dörrmatta till huvudkaraktär. Ja, huvudkaraktären Maria är så vansinnigt klen och osäker att hon retade lite gallfeber på mig tidvis. Och jag tyckte inte heller om slutet. Ändå är dessa gamla nostalgiska böcker mysiga att läsa. Men av de jag läst tycker jag att det är en betydligt högre klass på mysrysare, allers succé romaner och även romaner från Saxons. Lady thrillers är inte någon direkt favorit hos mig, även om jag även där läst några som har varit riktigt bra och spännande.
Ensam är rädd är ingen direkt höjdare som sagt, men mysig och helt okej skriven!
Slutbetyg, en stark 2:a!