Först och främst så måste man komma ihåg när man läser en klassiker att den är skriven under en annan tidsperiod än vad vi nuförtiden är vana vid så därmed är språkbruket annorlunda.
Sjörövare har alltid varit ett fascinerande ämne för mig. Ända sedan jag var liten flicka har jag studerat sjörövarlegender och historier och som 6-åring kunde jag namn på otaliga kända sjörövare. Därför var det ett självklart faktum att jag drogs till det mest omtalade litteraturverket inom detta ämne och jag var fascinerad. Till en början var den svårläst för en liten flickspoling att läsa den men jag kämpade mig igenom och var inte besviken. Att den är skriven för pojkar ser man redan på pärmomslaget, då den enda kvinnan i boken är huvudpersonen, Jim Hawkins, mamma. Alla som känner till historien bakom Skattkammarön vet att Stevenson skrev den tillsammans med sin styvson och på styvsonens begäran var den så gott som fri från det kvinnliga könet.
Gömda skatter och skattkartor är ett fascinerande ämne som många barn drömmer om och som tyvärr är en legend som Stevenson hittade på för denna bok. Dock måste jag säga att gå på plankan, gömda skatter och skattkartor, sjörövarslang etc. är finurliga påhitt och jag erkänner att jag njuter av dem än idag, trots att jag redan som 6-åring visste att det var påhitt.
Handlingen är intressant. En ung pojke, Jim Hawkins, kommer över en skattkarta som tillhört en sjörövare vid namn Flint och får veta att våldsamma sjörövare (bland annat en enbent sjöman) är ute efter den. Tillsammans med en gammal familjebekant och några andra ordnar de en besättning som skall ta dem till ön där skatten är begraven. Ombord på skeppet finns skeppskocken Long John Silver, som kommit att bli en stor sjörövarsymbol samt den typiska bilden för en sjörövare, som charmerar allihop och blir mycket god vän med Jim. Vad ingen vet är att Silver var med i Flints besättning och att största delen av besättningen också tillhörde Flints gamla besättning.
Jag kan se att denna bok tilltalar främst pojkar då den är fylld med action och skatter så det bara skiner. Kanske är den i viss mån tråkig men igen måste vi tänka på att den skrevs under andra tider.
Ps. Israel Hands har faktiskt existerat i verkligheten. Han var med i kapten Svartskäggs besättning.