Guillou ger oss ett stöldmysterium som utspelar sig bland de rikaste i Stockholm. Han passar på att på ett ironiskt sätt beskriva världen dessa "nyrika" befinner sig i. Både de som "kämpat" sig upp och deras barn, som fötts in i rikedomen.
Jag har aldrig befunnit mig i dessa kretsar, men från vad man sett på TV (!) och hört, känns det som författaren bara lite överdriver sina porträtt av dessa företagsledare och deras "brats" till telningar (det ser ju verkligen ut som om de har kammat håret med fläskkotletter). Jag finner det mycket underhållande att läsa.
Vad det gäller kriminalhistorien känns den inte riktigt genomarbetad, den är ganska platt. Platt är fö (som vanligt) Guillous kvinnoporträtt också, det blir inte bättre av att huvudpersonen - polisen - i det här fallet är kvinna.