Vi skulle läsa den här innan vi började på religionsvetenskapliga programmet på Umeå universitet. Med den i bakfickan var det mycket lättare att ta sig an de frågeställningar som vi ställdes inför.
Jag gillade den skarpt, även fast jag kan hålla med föregående skrivare, att karaktärerna var svagare beskrivna än i Paasilinnas andra böcker, men för sammanhanget var den strålande.
Jag rekomenderar den varmt, om man gillar religonshistoria och olika diskussioner som kan komma upp kring ämnet, för även fast den inte känns "djup", är det somligt kring sina egna (läs: mina) förutfattade meningar och känslor kring ämnet religon som sätts på prov.
Dessutom dyker det upp små, små vassa samhällskritiska nålar som sticker en utan att man egentligen fattar det.
Svårt att sätta betyg på den här boken, det var också ett tag sen jag läste den, men då skulle jag nog gett den en 3-4.... Så en stark trea blir det.