I Vetenskapen och förnuftet (från 1987) ifrågasätter den finske filosofen Georg Henrik von Wright industrisamhällets lämplighet för människosläktet. Det som uppfattades som revolutionerande med just denna skift var att författaren tillät sig att tänka tanken att människoarten är utdöende. Biologiskt en föga uppseendeväckande tes, men von Wrights bok väckte inte desto mindre häftiga reaktioner och kritik. I boken tar von Wright upp frågor som han ansåg som väsentliga för människans framtid bl.a. förhållandet mellan företeelserna kapitalism, teknik, miljö och krig.

Boken ger långt ifrån svar på alla de frågor som läsningen framkallar, vilket heller inte är möjligt. Essensen av von Wrights resonemang torde trots allt vara efterlysandet av en vetenskap, som i likhet med grekernas bejakar ett granskande förnuft, en vetenskap som inte bara är rationell utan också emotionell och rimlig - dvs. en förnuftig vetenskap. För att vara en vetenskapligt inriktad filosofiskrift är ”Vetenskapen och förnuftet” förvånansvärt utåtvänd och publikvänlig. Boken utgjorde ett av startskotten i en filosofisk debatt om vetenskapens framtida inriktning. Denna debatt fortgår än idag. Det här boken är allt annat än njutningsfull att läsa då det är dess pessimistiska budskap som utgör det centrala temat (och inte språket). Men dessa budskap känns fortfarande angelägna trots att de numera ingår som en självklar del i samhällsdebatten.

Betyg 3