Anna vill bli av med oskulden och hennes bästa kompis Loppan förklarar mycket pedagogiskt att man inte får bli av med oskulden med någon man tycker om! Detta eftersom man alltid börjar hata personen efteråt....
Följaktligen bestämmer sig Anna för att utnyttja Karl-Ludwig (som hon inte alls tycker om - men efter en het stund i sänghalmen - börjar gilla)för att senare ha sex med den hon egentligen är kär i, nämligen Anders - som i sin tur är förälskad i sin Björn som han också är förlovad med. Låter det rörigt? Mmmm, men det är bara början - eller slutet på den förra boken i samma serie, nämligen "Ensam". Denna bok börjar med att Anna berättar för K-L att hon är gravid. Hon är dock inte säker på vem som är pappan, K-L eller Anders. Därefter flyr Karl-Ludwig upp till Dalarna med sin mamma för att åka skidor. åker Här möter han sin fars gamla vän som ger honom ett nytt perspektiv på pappan men också på faderskapet överhuvudtaget....
Ojojojoj....Jeeeses. Jag säger bara det! Den här boken är nog en av de mest svårsmälta tonårsromanerna jag läst och inte i någon positiv mening.
Jag tycker knappast det är trovärdigt att Karl-Ludwig oroar sig över att bli pappa i samma andetag som han runkar loss mot ett träd! Ärligt talat kändes den här boken lite för mycket! De två första delarna i samma serie kändes trovärdiga. Även om sexdelen tog rätt stor plats kändes det äkta (sex tog trots allt rätt stor plats när man var i tonåren). Men efter dessa (som skrevs tillsammans med Hellberg) ballade Holm totalt ur! Jag tycker om att läsa en homosexuell skildring (men vill man läsa bra och realistiska sådana ska man läsa Gardell eller Stephen Fry - hellre den senare) men jag finner det INTE trovärdigt att Anders som är djupt förälskad i Björn, samtidigt har sex med Anna och blir överlycklig när han lyckas göra henne med barn!!! Det är möjligt att den här boken fungerade på det glada 70-talet, men för mig känns tankarna verkligen främmande! Karl-Ludwig och hans rival Anders kommer överrens om att bli pappor båda två - dela lika, och låta Björn vara med i det hela. Karl-Ludwigs mamma i sin tur blir lite småilsk men rycker sen på axlarna och säger "tja...vi får fixa det på något sätt"....näeeeeeeeee?
Vad är det här för något? Är jag helt bakom flötet eller var det verkligen så här "förr i tiden"...
Jag ger en etta. Jag tycker inte Holms ungdomsskildring känns ett dugg trovärdigt trots dess angelägna ämne!!!!!!!!!!!