Ann Mari Falk (1916-88) är en tämligen bortglömd författare, främst av barnböcker verkar det men också flera deckare. Sådana författare gillar jag - och denna bok hade också stor text så det gick snabbt att plöja sidorna.
Det är en snärtig och lite elak småstadsskildring, och trots att det är enkelt är det så skickligt utformat att man både blir lurad och inte alltid inser att här finns något att utreda. En kul och snyggt skriven kriminalroman.

Betyg 4

Jag tycker verkligen så mycket om Ann Mari Falks gamla deckare, som till skillnad från t.ex. Maria Lang står sig väldigt bra än idag. Och Madame är död är inget undantag. Boken är spännande, mysig, engagerande, välskriven, rolig och verkligen inte det minsta förutsägbar. Jag förstod inte alls hur det skulle sluta och vem den skyldige var som haft ihjäl Elisa Stenberg förrän de allra sista sidorna i boken. Till skillnad från många andra svenska deckare, såväl äldre som nya så spelar oftast ordningsmakten en mindre roll i Ann Mari Falks deckare. Istället är det bokens huvudkaraktärer som sakta för gåtan framåt och polisen har oftast endast en biroll. Jag tyckte verkligen jättemycket om den här deckaren och jag njöt av de mycket underhållande karaktärerna, därav ett antal udda individer. Och jag tänker mycket snart läsa den sista av Ann Mari Falks författade deckare, Pensionat Träslottet. Jag kan varmt rekommendera den här mysiga pärlan från 1964.
Toppbetyg!

Betyg 5