Så här börjar Anthony Burgess' tegelstensroman 'SYNDARNAS RIKE';
"Jag hämtar min titel från det namn som judarna av tradition har gett det romerska imperiet. Ni kan räkna med att träffa på alla former av synd i det följande - fläskätande, liderlighet, äktenskapsbrott, bigami, sodomi, bestialitet, de mest sinnrika varianter av grymhet, lönnmord, dyrkan av falska gudar och synden att inte vara omskuren. Sålunda kan ni slicka er om munnen inför utsikten att få ägna er åt ställföreträdande lastbarhet, så att säga, i händerna på er författare. Det är blott alltför möjligt att utövandet av litteraturen är en form av sedeförfall som rätteligen bör fördömas."
Burgess utlovar/hotar inte med lite men i detta fall handlar det inte om någon förbesjungen Storhet som sedan inte infrias; det går våldsamt till i 'nästföljande'. Burgess skrev en bok om kristendomens födelse, om det ruttnande romerska imperiets förfall och om det eviga återupprepande världshistoriens gång tycks ägna sig åt.
Som läsare häpnar jag över hur kunnig Burgess är, speciellt som blygsam fiktionsförfattare och inte någon historieforskare; Burgess hävdade ödmjukt att han ombetts skriva 'Jesus of Nasareth' som tv-manus för BBC och detta kom som bonus; Knappt man tror det, så gediget som detta verk nu är. Man retar sig varefter romanen löper tidvis på sin egen okunnighet; kanske skulle man ha orkat läst Bibeln någon gång, eller trettio-fyrtio verk om teologi, romersk historia, kristendomens utveckling, etc... Men barbariet förblir detsamma (historiskt, romanmässigt och läsarmässigt).
'SYNDARNAS RIKE' är en imponerande roman -språkligt, spänningsmässigt (vi vet ju ändå hur det gick) och konstruktionsmässigt, allt genomsyrat av Burgess' entusiasm och bitska humor. -Oroväckande många paralleler med dagens värld, dock -vilka man kommer att tänka på själv, för Burgess' roman är ingen trist moralgrej om hur värdelös Ricki Lake-och-folköls-tillvaron nuförtiden är.