Det enda negativa jag kan säga är att den tar slut alldeles för fort. Men det är en trilogi så det gäller för mig att vara till tåls till mars 2018 när del två kommer. Jag har för många år sedan läst en annan bok av Ramona Fransson som jag kanske inte direkt var så jätteförtjust i, men jag kan glatt konstatera att hon har utvecklats mycket som författare. Boken är spännande, välskriven, dialogen vass. Innehållet är otäckt just med tanke på att den känns så verklighetsförankrad. Mest av allt tycker jag om karaktärerna och jag önskar nästan att det fanns en polis som Leah på riktigt. Vissa har kallat boken för rasistisk, men jag håller inte med om det. Jag är varken sverigedemokrat eller särskilt politiskt intresserad- men samtidigt kan man inte blunda för det faktum att det har blivit betydligt oroligare i samhället med det ena brutala överfallet efter det andra och bilbränder och annat elände. Och så var det faktiskt inte förr i tiden. På 80 och 90-talet arbetade jag natt utan någon större oro när jag begav mig hem, nuförtiden skulle jag aldrig komma att tänka på att lämna bostaden ensam efter klockan tio på kvällen. Jag vill ge en stor eloge till Ramona för hennes mod när hon skrev den här boken och jag väntar spänt på resterande böcker.
Jättefint uppläst av Gunilla Leining dessutom!
Mitt slutbetyg blir, en 5:a! Kan varmt rekommenderas!