Utdrag ur boken:
I början hade husbonde och piga en utomordentlig respekt för varann. Men efter hand försvann denna känsla. Tösen fann, att klockmakarn alla historier till trots var en hygglig karl. Fick han barra sitta i fred med sina klockor, var han from som ett lamm. Men han fick ju sina infall ibland förstås. Ibland ställde han Maja bakom arbetsbordet till att säga "kling, klang!" Och på samma gång slog han med en liten hammare på olika slagmetaller till klockor. Han ville framställa slagverk, som hade samma förnämliga klang som Majas röst.