Grace och hennes bästa kompis Judith är ute och rider en tidig morgon. Oturligt nog råkar de ut för en tragisk olycka i en krock med en lastbil. Judith dör och Grace klarar sig men blir svårt skadad. Så skadad att läkarna tvingas amputera ena benet på henne. Graces häst blir också illa tilltygad, och olyckan har gjort hästen till ett nervvrak. Det bästa vore att låta avliva honom, men Graces mamma vill inte höra på det örat. Istället söker hon upp en man, Tom, som lär kunna bota djur; tala med dem så att de blir friska. När hon kommer med hästen till hästviskaren, tycker inte ens han om idén att försöka bota det svårt sjuka djuret. Men efter lite tjat och övertalning tar Tom an sig hästen och gör sedan allt för att hjälpa den att komma tillbaka till ett mer normalt liv. Sakta men säkert börjar även Grace återvända till livet efter att ha varit deprimerad en längre tid.
Ju längre berättelsen berättas, desto mer blir boken en kärlekshistoria, då kärlek uppstår mellan två personer i boken. I stort är den läsvärd och ganska sorlig med tanke på slutet.