Det här är den första boken jag läst av den numera avlidna författarinnan, Nan Östman (1923-2015). Hon skrev mest böcker för barn och ungdomar, men även några romaner- därav En varm vänskap från 2003. Och vilken trivsam bok det här är. Fastän det handlar om åldrande, sjukdom och död- så finns här ett visst värde i karaktärerna. Humor finns också, en stilren ganska osentimental humor som fick mig att skratt högt några gånger. Dessutom är den riktigt gripande, särskilt som jag med stormsteg närmar mig den ålder som bokens huvudkaraktärer, Inga, Kerstin, Barbro och Agneta är i. Sättet som Nan Östman skrev på här, får mina tankar att vandra till Anne Tyler. Och det tycker jag personligen är ett riktigt bra betyg. Jag kan riktigt varmt rekommendera den här lilla pärlan. Det enda negativa jag kan komma på är att den tog slut alldeles för fort. I normala fall kan jag tycka att 254 sidor är lagom för en bok, men den här hade gärna fått vara 100 sidor längre.
Mitt slutbetyg blir, en mycket stark 5:a! Nu vill jag läsa resterande böcker av Nan Östman!

Betyg 5