En jätterolig bok, trots att det är en barnbok... Går fort att läsa och passar därför bra om man vill läsa något utan att det tar hela helgen.

Betyg 4

Det var inte lika stor skillnad mellan Discworld böckerna och den här så kallade barnboken som jag trodde att det skulle vara. Den största skillnaden är att Terry verkar ha gått med på att ha kapitel trots att de inte reflekterar verkligheten enligt honom.

Boken utspelar sig i Discworld världen och knyts ihop från en fotnot från boken "Mort" (?).

Betyg 4

Vid universitetet i Skivvärlden har Trollkarlar satt upp en skylt som varnar för "vådligt avfall", just där de kastar sina magiska sopor. Råttor kan som bekant inte läsa. Så kommer det sig att en råttkolonni av tänkande råttor allierar sig med en lika smart katt (som för tillfället är ytterst noga med att enbart äta de råttor som INTE kan tala - något som anknyter med det faktum att han ätit en råtta som faktiskt kunde tala och därför blev så smart som han är). Maurice, en pojke med rätt dum uppsyn (Keith från Levande musik?) och råttorna kuskar från stad till stad där de sol och vårar stadsbefolkningen. Legenden om råttfångaren har säkert många hört talas om och här omsätts den i praktiken. När vi möter Maurice och gänget har de beslutat sig för att göra sitt sista "scenframträdande". Råttorna vill därefter söka sig till den förlovade ön, där enbart råttor är att finna. Maurice med sitt ekonomiska sinnelag är mindre nöjd med detta faktum, men tvingas ge med sig. Den sista staden visar sig dock fullständigt tom på råttor. Trots detta, är råttor ökända i staden. Något är fruktansvärt fel och i de mörka gränderna lurar något som känns ont. Kan Maurice och hans kultiverade gnagare trots rädslan och paniken visa att de är något förmer än "bara" råttor och katter?

Superb bok av Pratchett. Smart, kvicktänkt men framför allt otäck. Denna vann år 2003 carnegiemedalj i England för bästa barnbok. Jag upplever den dock INTE som en barnbok. Den skrämde mig faktiskt mer än de flesta Stephen King böcker jag råkat på. Handlingen är oerhört mörk och berättelsen har många bottnar. Jag tvingas efter läsandet av denna bok erkänna att Prala har helt rätt. Pratchett är en av vår tids mest underskattade författare. Killen har koll!

Betyg 4

Jag läste denna precis efter jullovet och blev helt såld, den var ju så bra och vilken humor.
Att tänka sig en katt som plötsligt börjar tala och tänka... sen ett gäng råttor och också börjar med det, allt efter att ha ätit av några skumma sopor.
Deras väg mot rikedom och hur de lurar alla är fascinerande att följa.
När de sen ställs inför ondskan, i form av andra råttor... då börjar det hända saker.

Betyg 5