Sigismund Lars Gustafsson 1998 Natur och Kultur
Sigismund består av fyra parallellhandlingar och det är Herr Gustafsson själv som ingår i den ena, författaren befinner sig i ett vintrigt Berlin och har för avsikt att skriva en ny roman. Skrivandet vill sig inte så gärna, han hänger mest över sin skrivmaskin och fantiserar. Kung Sigismund ligger i sin sarkofag i Krakows domkyrka med damm och spindelväv över sig, det hindrar inte att han dyker upp och skäller ut Gustafsson, kanske hans andra jag?
Gustafssons väninna målarinnan G får besök av några män från helvetet de vill köpa hennes själ för 200 miljoner dollar, ett långt liv och konstnärliga framgångar, hon får göra en provresa till helvetet, som visar sig vara en behaglig miljö, men tiden där står stilla, hon har ett krav att under ett dygn få vara en annan människa.
Sedan är det Science Fiction inslag från främmande planeter och då och då instuckna citat, som snabba tankar. Vi är betraktade utifrån. Det här kan verka mycket rörigt och konstigt, konstigt är det, men också komiskt. Som vanligt så går Gustafsson tillbaka till den västmanländska barndomen, med mostrar och morbröder, allt är en salig blandning, men på något vis så börjar jag vänja mig vid det. I efterordet skriver Gustafsson att ”Sigismund” är en roman om verklighetens återkomst, jagets uppvaknande. Det är en politisk process som författaren genomgår, han kommer ut som liberal. Vi börjar om, vi ger oss inte!