Minnenas karusell

Claire Harte-Mathias arbetar tillsammans med sin make, med rehablitering av ryggmärgsskadade människor. Hon är tillfreds med både sitt äktenskap och sitt liv, lyckligt ovetande om den tragedi hon inom kort kommer att drabbas av.
En natt i rasande snöstorm färdas Claire och hennes man över en bro. De ser en kvinna på väg att kasta sig ner i djupet. Claire försöker hindra henne men misslyckas. Den tragiska händelsen förändrar Claires tillvaro. Plötsliga mardrömslika visioner, skrämmande bilder som verkar bekanta men ändå främmande dyker plötsligt upp i hennes medvetande, långsamt inser Claire att det hon upplever är fragment av för länge sedan glömde barndomshändelser- en barndom som hon alltid ansett vara perfekt. Någon del i henne lockas att leta vidare i dessa minnen medan en annan del vill fly och förtränga.
Förvirrad och skräckslagen kämpar hon mot både det förgångna och nuet, ställs inför ettt val mellan den man som tror sig kunna hjälpa henne och maken som ingenting förmår göra.
I sina försök att hitta sanningen och acceptera den som är upptäcker Claire att det förflutna, nuet och framtiden är sammanlänkade på ett sätt som hon aldrig kan påverka....eller någonsin glömma.

Utdrag ur boken:
Claire Harte-Mathias närde tron att man under sitt liv aldrig kunde tvingas möta mer än en katastrof och att man sedan, när man väl hade genomlidit den var på den säkra sidan. Eftersom Jon för länge sedan hade råkat ut för sin katastrof höll sig Claire ständigt så nära honom hon kunde, som att hon försökte göra sig delaktig i hans och därigenom slippa undan sin egen. Denna uppfattning hade hon klamrat sig fast vid ända sedan hon träffat Jon tjugotre år tidigare, när hon bara var sjutton.
Det var därför det aldrig ens föll henne in att snöfallet utanför hotellet i Harpers Ferry skulle kunna innebära någon fara för henne och Jon när de körde hem.

Medelbetyg: 4 (1 röster)