En härlig avslutning, trots att man märker att det blir svårare för Fogelström att skriva om nutiden, dvs 60-talet. Trots att han förmodligen inte är särskilt ung vid denna tid har han stor förståelse för den nya tiden och den yngre generationen. Han tycker sig känna igen andan i dagens ungdom som de gamla huvudpersonerna hade i sig när de var yngre, den enda skillanden är de uttrycker sig på olika sätt beroende på de skiljda möjligheterna. I "stad i världen" får man uppleva hur världen "krymper" och Stockholm helt plötsligt blir en stad i världen. Nyheter sprider sig snabbt runt klotet och plötsligt är man inte lika isolerade som tidigare. Ny teknik och vapen skapar givetvis oro och klimatet blir kabnske mer likt den situation vi lever i idag. Film för in våld i vardagen och blir något man romantiserar över och dessutom finner acceptabelt bara man riktar det åt rätt håll.
Nej sista boken är bra, välskriven som alla de andra, och samtidigt många kloka betraktelser. Självklart innehåller boken också en hel del nostalgi, vilket kan tyckas tjatigt, men efter fyra böcker så käns det bara skönt.