Jag kanske talar emot mig själv när jag skriver att det här var en riktigt bra deckare. För den är fylld med en hel del korrekturfel på sina håll, men det struntar jag faktiskt är. Den är småspännande, påminner lite om Tintins äventyr- och dessutom rolig. Och det kan man inte påstå att många deckare är. Lillemor Stenlund känns som en riktig frisk fläkt i deckarträsket- därför hoppas jag att det mycket snart kommer en trea. Kanske ett mysterium någonstans i Mellanöstern för Lillemor och Torsten? Rekommenderas varmt!