En bok som enbart innehåller snusk är ingen vidare trivsam läsupplevelse, men blandar man in mängder av svart humor som tyska Charlotte Roche gjort i den här berättelsen så kan det faktiskt bli helt galet underhållande läsning.
Det här är en av de grisigaste böcker, ja, kanske till och med den grisigaste bok jag någonsin har läst. Så här i pandemi-tider framstår bokens huvudkaraktär, artonåriga Helen som en absolut skräckupplevelse till människa. Samtidigt finns det något befriande över hennes totala brist på renlighet. Jag själv som närmast lider av extrem renlighetsmani i dessa bedrövliga tider, förfasar mig samtidigt som jag skrattar högt åt Helens snusk. Hennes hemmagjorda mensskydd som hon återanvänder och alla de skitiga offentliga toaletter hon besöker. Det är otroligt mycket snusk i den här berättelsen. Hemorrojder och massor av sex.
Vissa kommentarer har beskrivit den som en feministisk befrielsebok medan andra enbart beskrivit den som rå och snudd på pornografisk. Själv vet jag inte riktigt i vilken kategori jag anser att boken hör hemma. Det finns något befriande i att läsa om en ung kvinna som så totalt befriar sig från moral, skam och dåligt samvete som många kvinnor nog kan känna igen sig i. Samtidigt försöker inte författaren göra Helen till någon förebild. Man kan mycket väl se henne som en grisig människa med total avsaknad av all form av hyfs. Hon går till och med på bordell!
Oavsett vilket, så fick den här boken mig att riktigt gapskratta som aldrig förut. Jag trivs mycket att läsa författare som vågar sticka ut, och den här boken sticker verkligen ut från mängden.
Det är dock inte något för den pryda läsaren, man måste nog tycka särskilt mycket om svart humor för att inte helt förfasas av berättelsen!
Jag läser mer än gärna fler böcker av författaren om hon någon mer gång kommer att släppas på svenska.
Toppbetyg!

Betyg 5