Jag tror att det här är tredje gången som jag läser Olov Svedelids: "Jag kommer och hämtar dig" från 1977. Jag läste den första gången strax efter den kom ut. Då var jag ännu en ung ensamstående mamma och jag minns så tydligt hur jag skrämd från vettet låg i sängen och inte kunde sluta läsa, trots den mycket skrämmande handlingen.
För några år sedan läste jag om den, och nu har jag åter igen tagit mig igenom denna ruggiga rysare som trots sina nästan fyrtio år på nacken ändå står i en klass för sig själv bland böcker som skrämmer vettet ur läsaren.
Lilian Hall har just begravt sin make Henrik som begått självmord efter att han förskingrat pengar från det forskarinstitut han arbetat för. Lilian är en ung änka, med ett lågbetalt telefonistarbete och med makens skulder över sig.
Men skulder är dem minsta av problem som drabbar henne. Redan första kvällen väcks hon av lukten från den speciella cigarrcigarett som Henrik brukade röka inne på sitt arbetsrum. Hur kan det egentligen komma sig? Henrik är ju död och begravd och själv röker hon inte.
Snart börjar mer skrämmande saker hända henne. Den skjorta som Henrik hade på sig när han sköt sig, ligger med ens bland smutstvätten, fortfarande blodig- trots att Lilian vet att hon redan tvättat den och lagt in den i ett skåp. Och så med ens börjar hon känna sig förföljd, någon är efter henne. Men vem? Och varför?
Och så slutligen. Telefonsignalen. Samtalet som helt får hennes redan sköra psyke att helt kollapsa sönder och samman:
Henriks röst i luren: "Jag kommer och hämtar dig, ner till mig- i graven!"
Har ni inte redan läst denna klassiska rysare så kan jag varmt rekommendera den, men låt för säkerhets skull sänglampan vara tänd på natten- så kanske ni slipper mardrömmar!
En mycket stark 5:a får boken i betyg från mig!