Omläsning:
Helgalen svarthumoristisk skröna!😍
" - Titta, Göran!, utropade Claire trots stundens allvar, helt fascinerad. Ett avskuret huvud!
Och hon pekade på det och nästintill skrattade till. Det var som tusan! Ett avhugget huvud som någon, var det inte Gudrun Bigge?- hade serverat som frukost åt självaste stadsministern i sin svett stinkande kärring peruk..."
Claire är en klämkäck, pratsjuk dam som närmar sig sextioårs-strecket med stormsteg. Hon arbetar som kassabiträde på Rockys närlivs, men det verkar mest som om hon är ute på ständiga rökpauser med sina två tjattrande arbetskamrater. Men Claire röker inte, suger enbart i sig av "moder jord" och smaskar på mariekex. Det är väl inte enbart rökare som ska få unna sig lyxen av en välbehövd rökpaus, heller? Claire är beroende av mariekex och propsar på att bjuda alla hon träffar på de oändliga förråd kex hon förvarar i väskan. Hon kommer dock ihop sig med chefen Rocky och slutar på stående fot. Men hon är inte särskilt ledsen över det. Hennes man är relativt förmögen och nu kanske hon kan göra det hon mest av allt drömmer om: bli privatdetektiv!
Hon är gift med den snobbige leukemibleka Göran sedan alltför många år. De är varandras raka motsatser i det mesta: han högutbildad, hon det motsatta. Han talar flytande latin, medan hon enbart talar, ibland helt obegriplig skånska. Och hon hetsäter massor av onyttig mat medan han enbart äter sallad. Trots detta är det Göran som lider av kroniskt dålig mage och spenderar ett flertal timmar om dagen på toaletten, något sladderkärringen Claire delar med sig av till såväl grannar som arbetskamrater. Görans toalettvanor. I huset på Grubbensvägen flyttar den stilige Ali Hussein in, något som roar Claire- men irriterar Göran som direkt misstänker att Ali är gay. Göran tycker inte om homosexuella- men i sina fantasier så drömmer han om att få suga på Alis bröstvårtor.
Claire och Göran åker snart på semester till systrarna Gudrun och Gunhild Bigges pensionat i utkanten av Trosa. Snart får Claire veta att ett flertal unga kvinnor som alla varit gäster på pensionatet- försvunnit mystiskt och sedan återfunnits döda. Den lokala polisen misstänker eu-migranter. Men stämmer det verkligen? Kanske att mördaren i själva verket finns på pensionatet. Kanske att Claire nu på allvar kan lyckas som detektiv och finna den verkliga mördaren?
Snart dyker deras granne Ali Hussein upp på samma pensionat. Något som kan tyckas vara mystiskt, men å andra sidan finns det flertalet andra mycket mystiska individer på pensionatet och kanske också att någon av dem är en bestialisk mördare? Kan det vara: Jean-Pierre: konstnär med sadistiska drag, Pernilla: kedjerökande författare i rullstol, Sten-Göran: stadsminister med ständigt nya älskarinnor, den senaste en högljudd blondin (Bibi) som har lätt att ta till knytnäven för att få som hon vill, Roberto: italiensk piccolo med äpple-stjärt som kanske är på flykt från någon?, Ärtan: Gudruns minst sagt äckliga dotter samt Dagmar: märklig stornäst "skönhetsmiss". Inte heller att glömma den håriga städerskan med det minst sagt passande namnet: Britt-Marie Skäggig!
Det här är en mycket udda deckare fylld med satir och svart humor. En märklig blandning av klassisk pusseldeckare möter Åsa-Nisse. Här finns också en hel del dasshumor- något som egentligen inte tilltalar mig- men det är så galet inblandat i resten av historien att det efter ett tag inte gjorde mig så särskilt mycket. Jag har en annan bok av författaren som jag också tror att jag ska läsa om. Det kan vara ganska så underhållande att läsa något helt annorlunda ibland. Men för den pryda läsaren så är det här verkligen inte en bok att rekommendera (minst sagt).

Betyg 5