Den här boken hade nog aldrig getts ut om Harper Lee inte hade skrivit To kill a Mocking Bird. Den här boken ska vara den första boken hon skrev, som förläggaren då inte tyckte tillräckligt mycket om. Och med rätta. När jag har läst klart, är jag ganska chockad över all rasism och den patriarkala översittarattityden som får det sista ordet.

Betyg 2

Varför brände hon inte manuskriptet?

Betyg 1

Ställ ut en väktare av Harper Lee har en speciell historia. Författarinnan är mest känd för sin roman Dödssynden (To Kill a Mockingbird) som kom ut 1960. Boken erhöll det prestigefyllda Pulitzerpriset och 2007 fick Harper Lee Presidentens frihetsmedalj av president George W Bush. Under drygt 50 år var Dödssynden hennes enda publicerade roman. Men 2015, 55 år efter debuten, publicerades Ställ ut en väktare. Den skrev hon före Dödssynden, men manuset hade förkommit, tills det så här lång tid efteråt dök upp. Med tanke på den succé som den första romanen gjorde var detta en bokutgivning som ådrog sig ett mycket stort intresse.

Ställ ut en väktare utspelar sig faktiskt senare än Dödssynden. Huvudpersonen Jean Louise (Scott) Finch, som var ett barn i Dödssynden är nu en vuxen kvinna. Det är 1950-tal och rasmotsättningarna ökar. I Södern i USA kämpar de vita för att behålla sina maktpositioner. Om "niggrerna" inte hålls på plats kan de ju rösta och ta över makten i de städer där de är i majoritet. Samhällena påminde mycket om apartheidsystemet i Sydafrika. Svarta barn fick inte gå i de vitas skolor, svarta skulle sitta längst bak i bussen och måste flytta sig om en vit person behövde deras plats. Och man hade ett system för att göra det mer eller mindre omöjligt för svarta att registrera sig som väljare.

Harper Lee var en övertygad motståndare till detta, vilket framgår av böckerna. Men samtidigt lyckas hon i den här romanen även visa att frontlinjen inte alltid gick där man förväntade sig, vilket Scott får erfara när hon inser att hennes älskade far Atticus Finch inte delar hennes benhårda övertygelse.

Romanen är ett intressant tidsdokument från 1950-talets Amerika, men jag tycker att det är synd att boken inte kom som en uppföljare något år efter publiceringen av Dödssynden.

Betyg 4