Den här boken verkar till en början vara okej, men ju längre jag kommer desto sämre funkar den för mig. Människorna i boken är som pappfigurer, börjar aldrig leva. Boken är rik på klyschor och annat platt: ”To a mother, most of life can be reduced to the one thing that matters: family.” Men det är ändå inte det värsta.
SPOILER!
Så småningom blir det klart att det här är en sådan bok där de som misstänks för mordet inte har gjort det, utan att det var någon osannolik. Och så är det också. Till slut börjar jag bläddra för att se vilka av mina två osannolika kandidater som har gjort det, och visst, det var en av dem. Men jag orkar inte ens läsa hur det hela hade gått till. Jag pallar inte längre med böcker som har en twist bara för att de sa ha en twist.