Magret har blivit "gammal". Hennes son Mons har vuxit upp. Boken handlar mycket om Magrets kamp med sin egen dum-stolthet. Man får en fin beskrivning av hur livet kunde vara på 1800-talet.
Magret fick gå i den hårda skolan, gjorde dumheter och fick depression... Nu sitter unga människor med böjt huvud över sina elektroniska mackapärer, passiva, orkeslösa, känner sig värdelösa... och får depression!!! Ännu en intressant bok i serien om folket från Innhaug.