Utvandrarna handlar först och främst om bonde-familjen Nilsson, som bor i någon byhåla i Småland i mitten av 1800-talet. Familjen består av fadern Karl-Oskar Nilsson, modern Kristina, deras barn och Karl-Oskars bror Robert.
En dag bestämmer sig familjen för att flytta till Amerika för att dom har det så fattigt och dom tror på ett bättre och rikare liv i Amerika. Till en början är det bara familjen Nilsson som ska åka, men ju längre tiden går bestämmer sig fler familjer att följa med...
När dom väl kommit iväg med båten till Amerika börjar en del att ångra sig eftersom dom drabbas av Skörbjugg och dödsfall under färden. Men Karl-Oskar som är den som är mest positiv till resan säger hela tiden att allt kommer att bli bättre så fort dom kommer till Amerika.
Väl framme i Amerika blir det lite problem med att få bostad, och även med språket (den enda som kunde engelska var Robert, och han kunde inte språket allt för bra.). Men till slut hittar dom en liten plätt i Ki-Chi-Saga i norra Amerika där dom slår sig ned och bygger ett hus.
Någonting som gjorde intryck på mig var när indianerna kom och sköt ihjäl en av familjerna, och dessutom högg ihjäl den havande mamman och satte fostret på en påle.
Kristina är en människa som trivs bäst hemma i Sverige, och är den som längtar hem mest. Jag tror att hon egentligen aldrig ville åka till Amerika från början, men hon vågade nog inte berätta det eftersom hon inte ville göra Karl-Oskar ledsen.
Filmen var bra och ganska intressant eftersom man insåg att det faktiskt inte var så himla längesedan vi i Sverige levde så fattigt. Filmen, eller boken, är faktiskt ganska aktuell just nu eftersom den tar upp de problem som invandrare kan få, som t.ex språket, kulturkrockar, men också som i Kristinas fall, längtan hem.