Tiden läker inga sår

För första gången berättar Tilde de Paula Eby om sitt dramatiska förflutna och om hur hennes förmödrar präglat hennes liv. Den 16 oktober 1973 anländer knappt ettåriga Tilde som flykting från Chile. Hon, föräldrarna och storebrodern tillbringar de följande månaderna på en flyktingförläggning i Alvesta.

Drygt trettio år senare gör strömningar i samhället att Tilde vill berätta sin historia, om kvinnorna före henne som hittade sitt hem på olika ställen i världen. Så inleder hon berättelsen om fem generationer kvinnor som färdas som flyttfåglar för att skapa sin framtid. Den tar sin början på Teneriffa år 1867 och fortsätter i Kuba, USA, Chile innan den slutar i dagens Sverige.

Det är en berättelse om kärlek, desperation och längtan efter samhörighet, att göra allt för dem man älskar. Det är även berättelsen om Tilde själv och hennes kamp för att slutligen rota sig i det land hon så länge varit en del av.

Medelbetyg: 3 (2 röster)