Läste även denna under engelskans B-kurs.

Bokens handling kanske inte är så upphetsande, men det är lite av vad som händer mellan raderna, och sinnesnärvaron av de båda huvudpersonerna som blir påtaglig. Beskriver det brittiska klassamhället på ett bra sätt. Gjordes som film med Anthony Hopkins och Emma Thomson. Sevärd.

Stark trea, nästan en fyra.

Betyg 3

Läste den till A-kursen i engelska. Var inte så svår att läsa, en klassiker som jag tycker är läsvärd. Ganska sorglig historia, faktiskt.

Betyg 3

Märklig historia, just för att det egentligen inte händer något spännande alls. Berättas av butlern Stevens som ägnat hela sitt liv åt att vara den perfekta engelska butlern. I bland är det lite småspännande, men för det mesta riktigt tråkigt som tex. när Stevens mal på sida efter sida om triviala ting som silverputsmedel...Trots det kan jag inte låta bli att gilla den här boken.

Betyg 3

Helt okej bok om en gammal lirare som fastnat i gardagens moral, eller rattare sagt i stormakten Englands historia som emperlismens storsta tjanare. Vad ar moralen egentligen? Formodligen att Stevens har gjort fel i hela sitt liv, eftersom ha inte ifragasatter eller foljer med i tidens anda. Har massa intressanta (i min mening) ideer om denna boken, men tycker inte det ar vart att babbla vidare. Om nagon mot formodan ar intesserad kan jag dock overvaga att forfatta en mer omfattande recension.

Betyg 3

En lågmäld bok, som innehåller mycket under ytan. Det är butlern Stevens som berättar. I längden blir det undanglidande och försiktiga språket lite påfrestande.

Betyg 3

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Det händer inte så mycket, det är stämningen och det fantastiska språket som gör denna bok mycket läsvärd. Jag gillar den oreserverat.

Betyg 4

Trots Mr. Stevens annorlunda sätt att konfrontera sociala problem, möta människor och hantera känslomässiga situationer på kan jag inte låta bli att sympatisera med honom genom hela boken. Mycket av det han gör är frustrerande och hans relationsutvecklingar tycks ofta stå stilla, men ändå känner jag med och tycker synd om honom hela tiden. Jag blir tagen av hela hans person liksom av hans sakliga men ofta härligt optimistiska sätt att se på saker.

Boken bygger oerhört mycket på lojalitet, professionalitet och värdighet och kan stundvis bli något seg. Men man rycks med av Stevens sätt att se på världen och av de ständiga antydningarna på hans känsloliv. I romanens slutparti blir dialog och språk mycket vackert och gripande.

"Återstoden av dagen" bär man med sig efter att ha avslutat den. Dess originalitet gör den svår att betygsätta, men jag ger den en stark trea.

Betyg 3

The Remains Of The Day, Kazuo Ishiguro, Faber and Faber Limited 1989

Stevens ger sig ut på en bilresa som hans nye amerikanska arbetsgivare föreslagit. Han ser på det vackra brittiska landskapet, det är som om det vet om dess skönhet, dess värde, Stevens tänker att hon inte behöver skylta med det. Den beskrivningen skulle mycket väl vara en beskrivning av honom själv.

James Stevens är butler, har varit det i hela sitt liv och hans far var det till sin död, de var och är båda den perfekta butlern, det är med värdighet de utfört sina sysslor. Nu när Stevens ger sig ut på sin resa så tänker han tillbaka på det som varit, samtidigt som han är i nuet och njuter, lite ovant kanske, men kanske också ser framåt med förhoppningen att Miss Kenton ska återvända till Darlington Hall som husfru. Hon har i sina brev antytt att äktenskapet inte är problemfritt och har i perioder lämnat sin man.

Om Stevens förhoppningar om Miss Kenton sträcker sig längre än till att hon ska återta sin tjänst förtäljer inte historien, men vi kan ana det. Stevens är inte en man som strör känslor omkring sig, men mellan raderna förstår man att det inte är omöjligt att han hyser varma känslor för denna kvinna och egentligen gjort det länge. Men att visa det, för honom är det mycket svårt, en man som är fostrad att hålla inne med privata känslor, att vara lojal mot sin arbetsgivare, sitt yrke, sitt kall. Det handlar om värdighet.

Men hur långt kan man gå innan man förlorar sig själv? När Stevens tänker tillbaka på särskilt ett tillfälle då det var en sammankomst på godset, och representanter från olika länder samlades för att diskutera en lösning på tyskarnas situation efter kriget.(Vilket Stevens inte själv hade några synpunkter på, även om andra hade det.)Samtidigt som han utförde sitt arbete så låg hans fader för döden. Efteråt tyckte han att han klarat att hålla balansen och att hans far säkert hade handlat lika i samma situation. Är det ett försvar han sätter upp, eller är han så bunden vid sitt ämbete att han i grunden tror att det går före allt annat, till och med död och kärlek. Hur skulle han se på sig själv utifrån? Med stolthet eller med sorg? Med vissheten om att han förlorat kärlek som var så nära, om han bara sträckt ut en hand.

Varför ska vi lägga vikt på att utvärdera andra människors val, här Stevens val. Livet rullar på och valen kanske inte alltid är aktiva. Ska vi se ner på honom och tycka synd om honom för att han missade kärleken, hade han blivit lyckligare? Kanske, men nu är det som det är. En fråga man kan fundera över är, lever han för sig själv eller för andra? Den frågan kan han bara svara på själv, lätt vore ju att säga, ja han lever för att andra ska ha det bra, men om han i sin övertygelse lever för det, jaha vad säger man då?

Stevens sitter på piren och Miss Kenton har åkt hem till sin make, han förundras över hur människorna som vandrar på piren gläds åt att lanternorna tänds. Han reser sig och tänker att han ska göra sitt bästa för att utveckla sig så mycket han kan med de medel han förmår. Han fattar ett beslut.

Betyg 3

Ganska vacker bok som dock balanserar farligt nära gränsen till långrandighet. Huvudpersonen mal på om det ena och det andra och jag förstår att det är poängen, men det är lite långsamt. Samtidigt är det ändå rörande hur huvudpersonen sakta men säkert tonar fram i all sin mänskliga ofullkomlighet.

Betyg 3