Jan älskar sin dotter Klara Fina över allt i världen. När dottern åker till Stockholm så blir hans längtan efter henne ofantlig stor. Efter att åren går så börjar han fantisera om dottern. När han så får en hög mössa och en käpp så slår fantasierna om till en verklighetsbild som han inte kan släppa. Folket hånar honom men han sjunger sin kejsarsång och är lycklig när han väntar på Klara Finas återkomst.

Berättelsen är både roande och allvarlig. Den innehåller många kloka ord som är värda att begrunda. Jag tyckte den var mycket bra.

Betyg 4