En mörkrädd pojke

George Davis sitter hos en terapeut i New York. Hans fru har tvingat dit honom, deras äktenskap är på väg att spricka. Orsaken är att George inte kan hålla i sin nyfödda son. snart framkommer det att George besökt en terapeut tidigare. Då var han elva år.
På terapeutens uppmaning skriver George ner vad som hände en ödestiger höst i början av åttiotalet. Vi förflyttas genom Georges anteckningar till Preston, Virginia där de gula löven från sockerlönnarna täcker gatorna. George föräldrar var båda akademiker, briljanta forskare inom humaniora. I denna högintellektuella miljö, växer George upp och blir till ett lillgammalt och trubbigt barn. Han har inga vänner i skolan och blir ständigt retad. Georges liv förvärras då hans far beger sig på en tjänsteresa till Honduras – en resa vars syfte är höljt i dunkel. Under vistelsen i Honduras blir Georges far sjuk och dör.
En kväll när George skall gå och lägga sig hör han en röst som ropar på honom. Det är en pojke; en ”vän ”som ingen annan kan se. George blir besatt av det som hans ”vän” berättar för honom. Vet han sanningen bakom hans fars död? Kan det vara faderns kolleger som ligger bakom hans död. ”Vännen” har nu blivit en del av George och vägleder honom mot allt mörkare platser – platser som ingen människa tidigare beträtt.
En mörkrädd pojke är en litterär thriller som befinner sig i gränslandet mellan det övernaturliga och den subjektiva suggestionen. Här finns ekon av Donna Tartts Den hemliga historien, men även av författare som Ray Bradbury och Stephen King i sin skildring av det monstruösas materialisering i vardagen.

Utdrag ur boken:
"Har sönder saker"
"Är det vad spöken brukar göra?"
Jag funderade en stund. "Jag vet inte"
"Spöken är uppenbarelser.Ekon av missbelåtna döda.De slår inte sönder folks badrum", utbrast han. "Bara en demon kan göra det."
Jag tittade på Tom Harris för att få det bekräftat ." Minns du inte ? "Sa han tålmodigt. "De har makt över materia.Det finns det inga spöken som har. Freddie har rätt."
"Naturligtvis har jag rätt" fnös Freddie.
"Vi måste göra det"
Vi tittade alla tre på Clarissa. Hon hade en underlig min , hakan i luften , läpparna som ett smalt streck, ansiktet blek men beslutsam.
"Göra vad då?"frågade Freddie.
"Exorcismen",förklararade hon.

Medelbetyg: 4 (1 röster)