Arnie är ingen amerikansk flickdröm direkt. Hans många finnar föranleder folk att kalla honom för lingonfejset. I närheten av flickor blir han tafatt och nervös. Arnies räddning från nördhelvetet är hans bästa kompis, som lyckligtvis är kung i amerikansk fotboll och djävulskt poppis. En dag kör de båda förbi ett vrak till bil som Arnie genast blir fanatiskt förälskad i. Christine som bilen heter går från att vara en hobby till ett livsverk. Arnie förändras också, hans finnar försvinner och han blir självsäker. Plötsligt rockar livet! Arnie blir tillsammans med pluggets vackraste donna (som också är snäll och smart!). Men alla kring Arnie börjar förr eller senare hata hans Christine. Sedan han skaffade henne (eller tvärtom) försvinner hans omtanke om andra. De människor som går honom (eller Christine) emot blir brutalt överkörda. Arnie har dock vattentäta alibin....

Jag har undvikit denna Kingbok så länge jag kan minnas. Bara tanken på en mördarbil kändes korkad och enfaldig. Det är troligtvis bara King som kan skriva en skräckbok om något sådant. I vilket fall är det bara King som kan göra det bra! Berättelsen är i grund och botten en modern "Dr Jekyll and Mr Hyde". Arnie släpper lös något i sig själv som leder honom att bli en mindre civiliserad människa. Efter ett tag kan han inte styra det onda inom sig och blir utplånad. "Christine" är ett helt okej tidsfördriv. Den når aldrig några litterära höjder, men kan heller aldrig påstås vara dålig. Jag ger den en enkel trea.

En liten parantes i kanten. I den svenska upplagan av "Christine" finns en bakside text av en skribent som uppenbarligen inte läst boken. Han benämner bland annat Arnies flickvän som självupptagen (det är OMÖJLIGT att få det intrycket i boken). Sånt stör jag mig väldigt mycket på. Konstigt nog händer det ofta att baksidetexterna inte refererar boken sanningsenligt. Sånt gillas inte!!!!

Betyg 3

Instämmer helt med föregående talare.

Betyg 3

Den här boken har jag, liksom många andra av Stephen King, läst flera gånger! Jag tycker att den är väldigt spännande och jag gillar hur spänningen byggs upp.
Stephen King har verkligen visat att han kan gestalta personer på ett sådant sätt att deras psykologiska förfall blir trovärdigt! En väldigt bra bok som rekommenderas!

Betyg 4

Även fast boken ändå är 679 sidor så skriver king på ett sett som gör att det inte känns segt eller utdraget. Jag gillar den helt enkelt

Betyg 4

En bil blir ond och mördar folk. En tillgjord kärlekshistoria finns också med lite i bakgrunden, men på många ställen verkar King själv fatta hur kass storyn är och skriver om de mindre karaktärernas väldigt orelevanta förflutna istället. Suck.

Betyg 1

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Jag tycker att den här boken är så himla cool. Alltså - hur kan man ens komma på att skriva om en mördarbil?

Betyg 4

Stephen King levandegör ondska i Christine... Spänn säkerhetsbältena...he he he...

Betyg 3

Gud vad jag skratt när jag läste den här boken. JAg tyckte inte att King har lyckats förmedla det hemska i historien till mig...

Betyg 1

Christine kom till A rnie cunningham som sänd från himlen.
Risig ful och nergången men under ytan en glittrande
skönhet,packad med rå obändlig styrka. Hon skulle bli hans
väg till frihet,framgång,lycka trodde han......

Betyg 5

Den är ganska läskig ändå, och ingen annan än King skulle kunna göra den här rätt så absurda och overkliga idéen till en bra bok.

Betyg 3

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

En av Kings sämre böcker. Inte otäck på "rätt" sätt liksom. En spökbil... Nej...Bättre kan han.

Betyg 3

Skulle det här vara Sience-Fiction? Ja, ja... Den är riktigt bra men kunde bli ganska långtråkig ibland. Men en femma ändå!! Wiiiii!

Betyg 5

Jag var väldigt skeptisk till den här boken när jag började läsa den. En mördarbil som får liv. Det låter ju oerhört dumt. Dock innehåller boken en hel del spänning och Arnies problem och tankar beskrivs väldigt noga och bra. Det hade nog kunnat bli en riktigt bra bok det här ifall inte mördarbilen funnits med i boken :)

Betyg 3

Fånigt tema egentligen. Fånigt men ändå så otäckt, ändå så svårt att sluta läsa. Och värst – jag gillar det.
Detta är berättelsen om Christine, den rödvita bilen med eget liv. En gammal risig Playmouth Fury -58 med känslor och fylld av ilska.
Jag undrar om mitt obehag mot att stå direkt framför eller direkt bakom en startad bil kommer ifrån denna bok…

Betyg 4