"Bokhandlaren i Kabul" är journalisten Åsne Sierstads högst aktuella bok om en familj i Afghanistan, som hon gästade den första våren efter talibanregimens fall. Åsne berättar enkelt en historia om verkliga människor i landet och om
deras vardag. Den historiska realiteten, både det förgågnas våldnader, sovjetisk övermakt, inbördeskrig, talibanväldets blinda raseri och okunskap tecknas
upp utifrån skeendena i individernas liv. Åsne riktar en viss kritik mot kvinnobehandlingen i familjen och landet, som hon dock betonar inte är fast förbunden med religonen, utan snarare med kultur och samhälle. Åsne dömer inte, hon visar oss vardagen och låter oss själva dra slutsatser och göra Ställningstaganden. Hennes bok är ingen frågeställning utan ett konstanterande.
Jag själv upplever boken bra men oerhört frustrerande att läsa. Möjlighet till förändring känns avlägsen och ökar känslan av vanmakt. Åsnes bok är en läsvärd bok om verkligheten bakom tidningsrubrikerna och om offrens fortsatta framtid. Det är ingen bok som avses förklara historiens skeende, men leder ändå varsamt in läsaren i historiens snårskog och under skuggan av terrordåden 11 september 2001.