Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri
Ett öga rött är skriven som en dagbok och det är Halim en andra generationens invandrare med arabiskt ursprung som är huvudperson. Han befinner sig med fötterna i två kulturer och kan inte riktigt få ihop de två världarna.
Halim är uppväxt i Skärholmen, men när hans mamma avlider så bestämmer pappan att de ska flytta till Södermalm. Pappa Otman vill glömma det som varit, men det vill inte Halim, han vill inte glömma sitt förflutna och därigenom sin mamma. De är på väg i två olika riktningar. Halim tycker inte om att pappan ”svennifieras”, därigenom intar en motsatt riktning för att kompensera att pappan blir mer och mer svensk.
När hemspråksundervisningen dras in på grund av kostnadsskäl så blir Halim mer utåtagerande, han börjar klottra och förstöra och blir hatisk. Inte blir det bättre av att pappan säger att bor man i Sverige så ska man prata svenska, det får honom att se rött. Halim hade hoppats lära sig skriva på arabiska i den dagbok han fått av Dalanda en äldre kvinna som han brukar besöka i Skärholmen, hans gamla kvarter. Han vill inte mista sitt gamla språk och tänker på ett Egyptiskt ordspråk som lyder: ”En man utan språk är som en kamel utan puckel, värdelös! Ingen ska göra om Halim till en puckellös kamel”. Det är då han bestämmer sig för att skriva på ”blattespråk”. Han tänker fortsätta vara blatte och då den värsta sorten han kan tänka sig, dvs. revolutionsblatten. Det är den som ser igenom alla lögner och som svennarna hatar allra mest.
Som tur är så kommer Halim så småningom till insikt och lugnar ner sig. ”från vandal till filosof”.
Det här skulle egentligen kunna handla om vilken tonåring som helst som känner sig rotlös och sviken av de vuxna. Men nu får vi se det genom en invandrarkilles ögon som bär på många fördomar, och generaliserar över andra folkgrupper. Något som vi svenskar kanske är lika bra på?
Halim gillar inte att de svenska politikerna försöker göra om honom till svensk för han är rädd att förlora sin identitet. Dessutom tror han på konspirationsteorin att blanketter är medvetet gjorda så svåra som möjlig för att invandrare inta ska kunna starta eget. Han har en vi-och-de-känsla, och ser allt i svart eller vitt. Författaren vill föra fram att det kan vara svårt att behålla sin kultur och samtidigt vara svensk, att hitta den rätta balansen.
Jag tyckte om den här boken, även om jag till en början hade svårt för ”blattespråket”. Jag är heller inte så bevandrad i ”blatteslang”, men jag tror jag listade ur de flesta uttrycken, egentligen borde det funnits en liten ordförklaring för oss oinvigda. Framför allt är den lättsam och skriven med humor. Jag retade då och då. upp mig på att Halim var så enkelspårig i sitt tänkande, att så fort det gick fel så var det någon annans fel och det skulle hämnas. Men samtidigt försökte han vid andra tillfällen hjälpa till och var omtänksam. I denna berättelse fick man en inblick i en invandrarkilles tankar och handlingar som egentligen är ganska lika en svensk tonårings tankar. Alla vill ha en tillhörighet och en identitet.
Sist ett citat ur koranen: Den vise vill veta, den dåraktige tala.