Detta var en besvikelse att läsa. Det var nog den sämsta bok jag läst på länge. Det hände inget i den, kanske är det jag som inte förstod mig på den.

Betyg 1

Jag vart såååå FÖRVÅNAD! Det här var inte bra alls!
Inte likt Louise alls! *Förvånande*

i Rent hus känner jag inte alls igen Louise!
Det är ju inte Louise som berättar, utan den finska städerskan Siri.
Siri städar i statshuset, men hon dammar inte bara av och torkar golv.
Hon går runt och tar livet av dagens politiker...
Städning, mord, litteratur och politik i en salig blandning.
Vardagslivet för Siri.

Betyg 1

En riktigt dålig bok - inte alls i samma stil som de andra av samma författare. Det verkar som detta är en bok som hon har fått utgiven bara på grund av sitt namn, inte på grunt av bokens kvalitet

Betyg 1

Siri städar i riksdagshuset. Men hon städar inte bara bort damm från de folkvaldas hus, utan gör sig även av med de politiker hon tycker behöver "städas" bort. Vi får följa henne i yrkesrollen, hennes tankar och minnen blandas med observationer av riksdagsledamoter och ledande politiker.

Att Rent Hus inte är som Louise Boije af Gennäs andra böcker ser jag som något positivt, till skillnad från betygsättarna här ovan. För en gångs skull är hennes berättande inte knutet direkt till henne själv, det är i alla fall så jag har upplevt det. Man märker hur hon färgats av sitt nya vänster-umgänge (spåren fanns där redan i Stjärnor utan svindel). På många sätt tycker jag detta är det mest intressanta av Boije av Gennäs alster, men om man är en inbiten fan av hennes tidigare skrivelser kan man bli riktigt besviken. Det är milsvidd skillnad mellan dem.

Siri är en svårbegriplig karaktär. Hon har uppenbarligen drabbats av något slags sammanbrott som får henne att börja mörda, men jag får aldrig klart för mig exakt vad som är den direkta orsaken. Och varför hon väljer att mörda vissa politiker är oklart, då hon bara har gott att säga dem. Hon säger i början om sig själv: "Åsikter är för mig ett problem. Jag har knappt några." Siri har åsikter om precis allt, jag vet inte om det beror på brist på självkännedom hos karaktären eller om författarinnan gjort en miss, men det stör mig genom hela boken.

Det är just på grund av brister i huvudkaraktären som betyget blir lägre än förtjänt. Dessutom lider den av att den nästan har tio år på nacken, av de personer som figurerar i boken är det inte många som är aktuella idag. Den har inte direkt åldrats med välbehag. Det krävs också en viss kännedom om svensk inrikespolitik för att man ska ha någon som helst behållning av den.

Inte en så omvälvade revolutionär läsupplevelse som jag hoppats, men ändå ett läsvärt porträtt över det politiska klimatet i Sverige för ett decennium sedan. Inte heller Boije af Gennäs bästa, men ett gott försök att pröva något nytt. Defentitivt inte en bok för alla.

Betyg 3

?????????? En av de mest märkliga böcker som jag har läst på mycket länge. Är det en politisk roman?, deckare?, satir?, eller enbart intellektuellt svammel? Jag har läst alldeles för lite av Louise Boije af Gennäs för att ha någon direkt åsikt om henne som författare. Men jag har ändå alltid haft uppfattningen om att hon är en bra författare. Denna märkliga bok är så konstig att jag vet inte ens om den är välskriven eller inte.
Siri städar i riksdagen. Hon röker under arbetstid, lyssnar och spionerar på politikerna. Hon hittar mängder av använda kondomer. Hon tappar sina många cigaretter på många äkta mattor och låter de ligga där och glöda en stund. Vilken städerska! Hon tycks avsky de alla, politikerna, vänster som höger. Kanske mördar hon ett par av dem också? Eller en mängd av dem?
Det skrivs aldrig rent ut, men det insinueras om att det begås mord på bland annat: Gunnar Hökmark, Bo Lundgren, Lars Tobisson, Lena Hjelm-Wallén, Björn von Sydow och Alf Svensson? Kanske fler. Och vad jag förstår så är det Siri som mördar dem. Varför? Jag vet inte. Jag förstår ingenting.
Hon sitter hemma i sin lägenhet i Högdalen och njuter av sitt stora litteraturintresse, samtidigt som hon grubblar på de många politikerna: Barbro Westerholm, Göran Persson, Carl Bild, Birgit Friggebo m.fl.. Grubblar över vad de egentligen vill med sina olika respektive politiska gärningar och åsikter. Och så tänker hon tillbaka på uppväxttiden i Vasa. På Svensken som misshandlade henne svårt, på sonen som nu är 34 år och som hon inte vet ifall han ännu är i livet eller ej- samt på sina gamla finska släktingar såväl levande som döda.
Det kan vara ganska uppfriskande att skriva om verkliga personer, politikerna- vissa av dem mindre kända figurer inom kristdemokraterna och moderaterna som jag helt glömt bort eller enbart vagt känner igen vid namn- är alla verkliga personer. Men det blir lite för mycket av löjeväckande hån för att helt tilltala mig. Kanske om här fanns mer humor att jag skulle tilltalas mer av den.
På slutet skumläste jag det mesta av den här boken. Anledningen till varför jag inte gav upp boken i förtid var mest för att jag ville förstå poängen, förstå vad författaren ville få ut med den här boken. Men nu när den är utläst så förstår fortfarande praktiskt taget ingenting av den. Det är mest av allt frågetecken efter frågetecken för mig.?????
Någon här som har läst den och som bättre förstod sig på boken?
Ett äkta bottenbetyg från mig!

Betyg 1

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)