Jag älskar Unni Drougge och har läst alla hennes böcker, hon har en egen stil och ett språk att man hör hennes röst genom alla hennes böcker. Bluffen är inte rakt igenom en typisk Unni Drougge bok, men det som är typiskt Drougge att hon vågar hänga ut kända människor i sina böcker. I Bluffen är det Leif G.W Persson och Jan Guillou som blir offer för Unni, två män som har gått hårt åt i media mot Unni tidigare. Är Bluffen en hämnd bok? Man kan ha åsikter om det är rätt eller fel hur Unni bär sig åt , men jag gillar Bluffen. Vet inte om jag hade tyckt boken är bra om det inte hade varit för att den just handlar om välkända namn, och att även Unni Drougge själv är en av karaktärerna i romanen. Men detta gör att Bluffen inte är en vanlig deckare , utan en satyr och karikatyr över dagens media värld. En små rolig bok, med högt tempo och kvicka dialoger .

Betyg 4

Ibland läser jag om böcker och då det av någon för mig oklar orsak, det inte verkar som om Unni Drougge kommer att komma ut med några fler böcker(hon har inte släppt någon ny bok sedan 2013) så fick jag för mig att läsa om trilogin med den härliga Berit Hård.
Det verkar som om någon försökt mörda Jan Guilliou med insulinpenna på bokmässan i Göteborg. Vem är gärningsmannen och varför? Vilka är Guillous fiender?
Berit Hård, dekadent och överviktig reporter på Veckans Oj (det största lågmärket inom tidningsvärlden, skvaller för en tia) bevittnar hur Guillou ramlar ihop och filmar incidenten. Berit Hård, en pimplande, kedjerökerska med en allt annat än diskret garderob, med pytonorm som husdjur som ständigt raggar upp unga ragg för natten för att sedan slänga ut dem på morgonen- något som givit henne smeknamnet "Kåta Berit"- springer ihop med "flodhästen" Leif GW Persson på bokmässan. GW, med sina hängselbyxor är inte särskilt oroad över vännen som nu tagits till akuten. Han är mer orolig över en viss Unni Drougge som också finns på bokmässan. GW övertalar Berit för en stor summa pengar att ta reda på vad för skandalbok som Unni Drougge, eller den ständigt panka, manshatande skatan som han också kallar henne för- håller på att skriva.
När Berit möter den neurotiska författarinnan som håller på att skriva en bok om en underjordisk sexhärva med barnporr där allt från herrar i politiken till högt uppsatta män inom polisen ska vara inblandad- blandas Berit ofrivilligt in i en makaber intrig med gangsters, skumma pengar och farliga herrar. Allt är så galet, att allt kanske är en enda stor bluff?
Ett flertal kända ansikten medverkar i den här romanen, inklusive Unni Drougge själv. Hur mycket sanning kan det finnas här? Såväl Guillou som GW får sig några törnar här i boken, något de nog kan tåla, men hon skriver också ganska så underhållande om sig själv.
Bluffen bjuder på mycket svart humor, den är fylld med underhållande karaktärer, språket är underhållande och bra och den är småspännande. Berit är en härligt ganska så okvinnlig karaktär- lite mer av grisig gubbe.
Som så många andra av Unnis böcker så sticker den här boken verkligen ut från mängden. Och jag fortsätter min resa med Berit Hård i "Förkunnaren" nu på direkten.
Toppbetyg!

Betyg 5

Det här är en humoristisk rapp bok. Frilandsjournalisten Berit får i uppdrag att bevaka en bokmässa. Men mässan får avbrytas när Jan Guillou plötsligt ramlar ihop efter att han fått ett nålstick i bröstet. På mässan finns också GW Persson och Berit får i uppdrag av denne att hålla koll på Unni Drougge. Det är mycket turer just runt dessa tre men mest av allt runt Berit. Berit med sin pytonorm som är bra att ha till hands ibland i trängda lägen. Det finns många tillfällen till skratt. Helt underbar att lyssna på.

Betyg 4