Nina Björk är författare, journalist och litteraturvetare. I sin bok ”Under det rosa täcket” med undertiteln ”om kvinnlighetens vara och feministiska strategier” för hon fram ståndpunkten att s.k. ”kvinnlighet” och ”manlighet” är resultat av miljö och inte arv.
I boken läser och betraktar hon litteratur, tidningar och film under 1980- och 90-talet. Olika ämnen som behandlas är bland annat utseende, biologism, moderskap, Simone de Beauvoir, Virginia Woolf, ninjafeminism, särbehandling etc.
Boken, som kommit att bli min bibel, är intelligent, rapp och viktig då den tar upp olika riktningar inom feminismen och vad som skiljer dem åt. Björk själv hör till likhetsfeminismen, vilket innebär att man anser att kvinnor och män är lika och att uppfattningen om s.k. ”manligt” och ”kvinnligt” är sociala konstruktioner. Björk skriver själv att hon har ”en önskan om en feminism som inte gör kvinnan till en utopi, som inte gör henne till en naturlig identitet – utan som istället kämpar för en frigörelse från fasta könsidentiteter.” Hon menar att människor, män som kvinnor, inte ska begränsas av könstillhörighet. Hon skriver vidare att ”Feminism bör vara en kamp för att ordet ”kvinna” inte ska betyda någonting mer än sin definition, ”en människa med bröst och slida”. Då skulle ordet inte längre forma våra liv som det gör idag. […] Att vara kvinna ska inte vara någonting fint – det ska vara något ointressant. Bara då kan vi vara fria att forma vår identitet oavsett kön” (s 14).
Feminism handlar mycket om frihet; att få växa upp utan könsliga krav. Ingen människa ska förväntas göra vissa saker bara för att personen råkar tillhöra ett visst kön. Björk tar bland mycket annat upp Simone de Beauvoir, en känd feminist, som även hon kämpade för upplösandet av könens betydelse. Hon myntade den klassiska frasen: ”Man föds inte till kvinna, man blir det”.
Björk går till angrepp mot särartfeminismen (biologism), även kallad livmodersfeminsim, som anser att det finns en biologisk bestämd kvinnlighet och en biologisk bestämd manlighet. De anser således att ”kvinnlighet” och ”manlighet” är medfött och att män och kvinnor ska ha olika positioner i samhället. Enligt mig är detta rena dravel. Björk anser att livmodersfeminismens synsätt är ett hot mot ett jämställt samhälle då inställningen låser fast kvinnor och män i olika positioner och roller. Ett av skälen till att kvinnor kan hållas nere är bland annat att kvinnor tillskrivs vissa biologiska medfödda egenskaper, vilket används för att legitimera en underordning. T ex: ”kvinnor är mjuka av naturen – därför passar de inte som chefer”. Kvinnan har försatts till hemmet och mannen ute i arbetslivet. Med särartsfeminismen förblir individen sitt kön framför sin mänsklighet – och begränsas därför.
Under det rosa täckets titel anspelar på det täcke vi får vid födseln; vi fostras till kvinnor eller män och därmed tillkommer vissa bestämda egenskaper. Jag hoppas att den här boken kan få folk att öppna ögonen för att det existerar ett maktsystem baserat på kön (tillsammans med klass, etnicitet, religion, kultur etc.) i världen och att detta system har en mängd konsekvenser. För den som redan har öppnat ögonen kan boken fungera som introduktion till feminism.