Rune Pär Olofsson har skrivit en bok som rör sig om en starkt negligerad period i den svenska historien, den oscarianska. Olofsson rör sig mest runt kungen och dennes många utomäktenskapliga kärlekshistorier. Boken är skriven 1987 och präglas av en starkare livsglädje än det bigotta klimat som skapats av Aftonbladet och Expressen. Det är skönt att läsa. Boken har sina svagheter, främst att det inte händer så mycket, men det är ändå en stunds trivsam avkoppling. Och politiker verkar ha varit ungefär likadana då som nu, sad to tell.

Betyg 2