Fattig-Sverige; klassgränser som tycks orimliga att klättra över och där skammen är stor om man inte följer alla konventioner. Tre små oönskade flickor föds i olika familjer, men hamnar av olika skäl hos fostermamman Ellen. Egentligen skulle systrarna varit fyra, men de vet trion inte om. Alla lider av djupa sår som hotar att omintetgöra deras existens. Christina tycks vid första intrycket vara den som lyckats bäst med sin tillvaro. Hon är ansedd läkare och mor till två välartade flickor. Hon har byggt upp en värld av trygghet för att främja sig från mörkret i sig själv - och i sin historia. Enda gången som hon förlorar greppet är i kontakten med sina systrar. Margareta står lite emellan Christina och sin yngsta syster Birgitta. Margareta är yrkesmässigt framgångsrik men tycks kluven inför att släppa in någon nära sig. Hon vill hålla ett avstånd mellan sig och sina systrar, men det kan vara svårt när man har en Birgitta i familjen. Birgitta är nämligen sedan många år missbrukare. Hon horar, ställer till besvär och inkräktar på syskonens hemmafrid. Birgitta är allt som Christina försöker avgränsa sig från, men samtidigt också den lilla flickan som kom sist till Tant Ellen - och aldrig upphörde att längta efter sin riktiga mamma.
"Fy skam för ingen ville ha´na" står det i ett anonymt brev till en av systrarna och det är Desirée som ligger bakom det anonyma brevet. Hon ligger sedan 50-talet i sin sjuksäng och spionerar på sina systrar. Desirée har trots sina smärtsamma handikapp som hindrar henne från att gå, tala och ens sköta sin hygien själv, en fantastisk förmåga. När hon vill kan hon, med sitt sinne, tränga in i andra varelsers och begagna sig av deras kroppar. Desirée är en aprilhäxa. Det är Desirées berättelse som driver "Aprilhäxan" fram och tillbaka mellan fattig-Sverige anno 50-tal och fattig-Sverige anno 90-tal, det är olika sortens fattigdom - men likväl har den samma kärna.
Det här är en berättelse som belyser lidande ur väldigt många olika vinklar. Maj-Gull Axelsson slog igenom som författare med flera dokumentära böcker om prostitution, klassresor och fattigdom. Först med "Långt bort från Nifelhem" kom dock hennes skönlitterära debut. Men det var "Aprilhäxan" som skördade mest framgång. Här lyckades Axelsson berätta en fantastisk historia med övernaturliga drag samtidigt som hon dissikerade etik och sociologi. Det är facinerande! Boken har ett otroligt driv som fick mig att släpa med mig boken på toaletten, i badet och vid matbordet. Jag blev vän med huvudpersonerna och led med dem. Maj-Gull Axelsson är utan tvivel Sveriges mest originella författare. Hon har förmågan att kombinera det vardagligt smutsiga med fantastiska historier som egentligen inte borde fungera i dokumentär form. När jag läste om "Aprilhäxan" fick den mig osökt att tänka på Margaret Atwoods "Rövarbruden". Båda författarinnorna målar fantastiska personporträtt och har insikt i kvinnligt tänkande (och ja - jag tror att det finns ett specifikt kvinnligt tänkande, precis som det finns ett specifikt manligt tänkande). Jag förfördes av denna bok och den gav mig både mardrömmar och drömmar flera nätter efteråt. Boken får en stark femma i betyg.