En korg med en baby hittas av en fiskare bland vraksrillorna - en söt flicka, bara några månader gammal. Den fattiga familjen har inte råd att behålla henne. Man måste lämna henne till barnhemmet.
- Hon heter Gunilla Beatrice Fredrike, säger fiskarhustrun, det står broderat på särken.
- Så långa namn går ju inte att säga, svara förståndarinnan. Vi får väll kalle henne Gulla. Och Gulla fick hon heta under de sju år hon bodde på barnhemmet, flickan, som generationer av svenska barn läst om och tagit till sitt hjärta i de tlv böckerna om Kulla Gulla.