Skådespelaren Frej Lindqvist försöker göra upp med sitt förflutna och sitt mellanförskap som svensk och finländare här. Det blir en salig blandning av anekdoter med farsaktiga och ironiska inslag från vinterkriget, familjelivet och teatern såväl i Finland som i Sverige. Problemet är bara att dessa memoarer blir en formidabel sillsallad utan flyt. Det blir splittrat, tröttsamt,något förvirrande och mycket tungläst. Jag antar att man kunde få ut nånting av det här om man själv hade varit med i kretsarna som beskrivs. För en outsider har boken ändå inte mycket att ge.