Erik är en stallpojke på 14/15 år som tvingas fly från Stockholm, undan mordiska soldater, han vet inte varför han är jagad bara att han måste fly. Soldaterna hinner snart ifatt de och Erik blir vittne till hans fosterfars död. Efter en halsbrytande flykt genom skogen och en inte allt för frivillig simtur i floden lyckas han skaka av sig sina förföljare men till vilken nytta? Han är blöt, kall, trött och hungrig. När Erik väl vaknar upp vid flodkanten har han sällskap av ett lamm. Lammet blir Eriks vägvisare och får namnet Eskil, Erik följer efter Eskil genom skogens mörker men stannar tvärt när han hör någon ropa på hjälp. Erik ser upp och möts av en underlig syn, åvanför honom, i ett träd hänger en märkvärdig figur och blickar ner på honom, Erik förstår från sagor han hört att det är ett troll han ser.
Trollet ber Erik att släppa ner henne vilket han, efter en viss tvekan, gör. Snuva ,som trollet kallar sig, hjälper Erik till byn han ska till men då han frågar om lammet han följde efter säger Snuva bara att hon inte såg något och att hon, om det hade funnits ett lamm i närheten, skulle ha märkt det.
Väl frame i Barkhamar träffar Erik Hanna, en byflicka med hett temprament men som har hjärtat på rätta stället. Dem blir goda vänner och Erik fattar snabbt tycke för henne.
Erik upptäcker snart att troll inte är det enda som lever i skogen och efter att han har satt eld på en Nayads träd hamnar han i en katt och råtta lek, där Näcken är fast besluten till att få Erik att ge upp andan.
Boken är spännande och man undrar hela tiden vad Afon (näcken) ska göra härnäst, när Erik klarar sig undan fällorna näcken gillrat. Karaktärerna är väl beskrivna med ovanliga drag och egenskaper. som Eriks förmåga att framkalla eld ur handflatan. Hanna visar prov på sitt mod när hon nästan blir strypt av fadern och i sällskap med Erik blir Bergtagen av trollen.
Jag har läst Drakhornet fem gånger (och den fämmte blir helt klart inte den sista) och ÄLSKAR den. Källner planerar att totalt skriva åtta böcker om Erik och Hanna, så jag har absolut inte vandrat genom Kilsbergens skogar för sista gången.