Ida Maria från Arfliden

Den här boken handlar om min mormors uppväxt på 1880- och 90-talet i en skogsarbetarfamilj i Norrland.
Den bygger på intervjuer jag gjorde med henne 1975, det år hon fyllde 95 år. Mormors egna ord från de många samtalen har bundits samman till en löpande text utan att några yttre värderingar fått komma in. Därför gör heller inte boken anspråk på att ge en allsidig bild av denna tid.
Efter mormors anvisningar byggde jag en modell av deras stuga med möbler, redskap och textilier och en modell av lagård. lador och stall. Vi diskuterade bilder av redskap, textilier, miljöer osv. Tillsammans med de intryck jag själv fick från Arfliden och trakten däromkring vid en resa dit 1975 är detta grunden till bilderna, som sedan vuxit fram medmormors godkännande.
Skogen har kalhuggits intill Arfliden. Av husen återstår nu endast övervuxna grundstenar. Men ännu lever minnet av mormors pappa Finn-Erik kvar i form av otaliga historier i de gamla gårdarna omkring Voulvojaure.

Utdrag ur boken:
Men tänk, hur kallt det än var så fick vi flickor aldrig ha byxor på oss. Sommar som vinter hade vi bar rumpa under klänningen.

Medelbetyg: 4 (2 röster)