Strömbergs uppföljare håller inte riktigt lika hög nivå som debutromanen Vätten. Men kusligheten, miljön och originaltiteten finns där. Bristerna sitter i karaktärerna, de berör inte så mycket som man skulle önska. Men som helhet måste jag ändå säga att en ny favoritförfattare håller på att växa fram. Strömberg vrkar ha hittat en egen genre som han förvaltar väl.