Den här romanen borde räknas som en klassiker tycker jag, även om både boken och författaren nog är lite bortglömda idag. Otto Karl-Oskarsson, en pseudonym, var arbetarförfattare och boken kom ut 1947. Den utspelar sig i Norrbotten bland timmerarbetare.
"En roman om timmer" står det i boken som undertitel, men den handlar egentligen
lika mycket om TBC som timmerarbete. Det är också en fin barndomsskildring.
Berättartekniken och berättarperspektivet är lite speciellt, men man kommer in i det efter ett kapitel eller två. Underbart språk, och rolig är den också! En stor läsupplevelse.