Bill Cosby berättar om sin barndom i nostalgiska ordalag. Han växte upp i det fattiga Philadelfia men upplevde trots den kärva miljön en oerhört kärleksfull barndom. I denna bok får vi ta del av små ihågkomster blandat med insikter om dagens barn. Cosby diskuterar huruvida dagens förekomst av datorer, tv-apparater och dylikt fördummar barn och hämmar deras kreativitet.
Liksom de övriga böckerna av Cosby är denna präglad av varm och innerlig humor. Tyvärr ger denna bok också uttryck för en "det var bättre när jag var barn" mentalitet som känns lite påfrestande. Jag tvivlar inte på att Cosby har rätt i detta antagande men de ständiga upprepandena gör det hela lite tjatigt. Men trots detta är "Barnaår" en läsvärd bok. Den får en svag trea av mig.