- How to lose friends and alienate people
"... den sannolikt roligaste bok som publicerats på svenska i år."Svenska Dagbladet
Toby Young var den lovande, unga, engelska journalisten som fick göra sin drömresa över Atlanten till sitt drömjobb som journalist på Vanity Fair. På sin första dag på redaktionen anländer han i jeans och blir därför skickad till postrummet i tron att han är deras nye paketerare. Sen lyckas han hyra en strippa på "take our daughters to work day", och det är ändå bara början på misslyckandet. Han är hopplös, alkoholiserad, självgod och kändisfixerad och så fullständigt orädd som man bara kan vara om man är säker på att man ska misslyckas med allt man företar sig. Detta är den sanna historien om de två år då Toby Young klamrade sig fast på Vanity Fair för att - utan att få göra ett enda jobb - terrorisera så många kändisar som möjligt, och de fem år han sammanlagt tillbringade i USA med att göra sig själv så omöjlig att han till slut inte ens fick skriva notiser om sexleksaker åt amerikanska herrtidningar.
Det är en mycket rolig historia, kändisspäckad och ogenerat uppriktig om både vår samtid, medievärlden och Toby Young själv.
" ett stycke personlig nöjesjournalistik på högvarv med både berättartekniska och analytiska poänger och utmärkt underhållning."Sundsvalls Tidning
"Det är längesen jag hade så roligt."Aftonbladet
" en fascinerande historia."Hälsingekuriren
"Det är, inte överraskande, en riktigt rolig läsning."Hälsingekuriren
Utdrag ur boken:
Efter några veckor anlände ett brev från American Express, adresserad till "Hon Toby Young. Jag klämde på kuvertet för att kolla om det innehöll ett kort - det gjorde det!
Jag slet upp det och läste det bifogade brevet.
" Kära Hon", började det" vi är glada att kunna meddela dig..."
Vänta nu. American Express hade tydligen fått för sig att Hon var mitt förnamn. Jag tittade på plastbiten, och visst, namnet på kortet var " Hon Young". Det dög inte. Mina glamorösa middagssällskap skulle anta att jag hade stulit kortet från någon fattig koreansk student.
Jag ringde upp American Express huvudkontor och förklarade misstaget de hade begått.
" Du menar att " Hon är en titel?" undrade en skeptisk tjänsteman." vad är du för någon, någon sorts domare?"
" Nej, nej, sa jag " det är en brittisk titel. Min far är lord.
" Betyder det att du kommer att bli lord?"
" Nja, nä , det gör det faktiskt inte."
" Hur kommer det sig att du har en adelstitel?"
Detta visade sig vara besvärligare än jag hade förutsett.
" Jag borde inte säga det här till dig " sa jag och sänkte rösten till en viskning" men min far tillhör kungafamiljen"
Paus.
" Jaha " svarade han, uppenbarligen utan att tro ett ord av det hela. " Jag är rädd att vi inte kan ändra namnet på kortet när det väl är utfärdat. Du måste ansöka om ett nytt kort- och det måste göras från en annan adress"
I min andra ansökan angav jag Madison Avenue 350 som min adress, och omkring en vecka senare kom ett annat kort med pisten, denna gång med det korrekta namnet
Det var dags att ta min nya identitet i bruk.