Du styr ditt liv

Metrokolumnisten Jan Kallbergs bok med den käcka titeln ”Du styr ditt liv” påminner mycket om en konsultbok där författaren vill sälja en produkt till läsaren. Problem identifieras och lätta lösningar erbjuds bara man gör exakt som det står i boken. I sina sämsta passager är boken ytlig och klyschig.

Men boken är bättre än så. Det finns ett antal guldkorn som är värt att ta till sig. I ett samhälle där allt ansvar och kontroll ligger utanför en själv är det befriande att läsa en bok om självmakt och om hur man får kontroll över sitt liv (eller till och med skapar sig ett liv).

Jan Kallberg förklarar på ett pedagogiskt sätt att ditt liv är just ditt och ingen annans. Du lever för din egen skull och inte för någon annans skull. Ditt liv är för kort för att du ska bry dig om vad andra tycker och tänker. Livet är för kort för att du ska följa samhällets normer om hur man ska leva på ett normalt sätt. Jan Kallberg har en stor poäng här. Man ska själv tänka efter och ta ställning till hur man vill leva sitt liv. Man ska skaffa familj för att man själv känner ett stort behov att göra det, inte för att ens föräldrar förväntar sig det.

Ett annat guldkorn är Kallbergs resonemang om kärlek. Många män har svårt att diskutera kärlek och känslor med varandra och talar istället om sex och knulla. Feminister brukar tolka detta som makthierarkier men i själva verket handlar det om osäkerhet hos vissa män. Jag talar själv för lite om känslor, men med dem som jag litar riktigt mycket på kan jag berätta om hur jag känner.

Ett tredje guldkorn är att våga göra något nytt. För hur ska man kunna veta att något är fel innan man har testat det? Det är lätt att falla in i normtänkandet och följa flocken, eller som författaren uttrycker det: fastna i ekorrhjulet. Detta är farligt eftersom det riskerar att leda till tristess. Författaren rekommenderar läsaren bland annat att våga söka sin partner av en annan kultur och nationalitet för att öka informationsutbytet mellan olika människor.

Ett fjärde guldkorn är att han pläderar för principen att arbete och pengar enbart är en metod för att uppnå ett mål. Meningen med livet kan knappast vara att arbeta dag ut och dag in ända tills man blir 65 år (eller ännu äldre som kanske blir ett måste i framtiden).

Ett femte guldkorn är att man ska välja bort vänner som tär och ty sig till de vänner som när. När man märker att en vän inte är något stöd utan enbart en belastning är det dags att klippa av banden. Det kan låta hårt, men livet är ditt och ingen annans. Om du inte får något tillbaka av en relation ska du inte hålla dig fast vid den.

En nackdel med boken är att Kallberg går för långt i sin ”köra sitt eget race”-retorik. Han gör samma fel som Ayn Rand som tror att människor är isolerade varelser som är totalt oberoende av andra. Givetvis måste man samarbeta med och ta hänsyn till varandra. Givetvis uppstår intressekonflikter som måste lösas på något sätt.

Slutligen föreslår författaren att man ska skriva sin egen självständighetsförklaring. Detta kan tolkas som att man tror sig stå utanför samhällsgemenskapen, men nämn det land som inte är beroende av omvärlden.

Jag rekommenderar starkt att du läser denna bok. Om du lyckas bortse från konsultsnacket typ ”Livet är inte komplicerat. Det är vi som gör det så svårt när vi strävar och försöker komma någonvart i ett liv som i många stycken är bestämt av andra.” kan du få en stor behållning av denna bok.

Om du känner att tristessen har tagit kontrollen över ditt liv, eller att du lever för andra människor läs då denna bok. Den löser inte alla problem, men den kommer troligtvis få dig att tänka efter en eller två gånger. Allt har en alternativkostnad, till och med ett ”normalt” liv. Det är dags att sätta sig i förarsätet och ta kontroll över sitt eget liv.

Kallberg, Jan: Du styr ditt liv, Pagina förlags AB/Optimalförlag, 2004

Betyg 4