"Nu är mörkrets tid" är den fjärde delen om Ellie och hennes ungdomsvänner från det krigshärjade Australien. När vi träffar dem igen har de lyckats fly till Nya Zeeland och har haft en lång och skön semester från kriget i deras hemland - erfarenheter som dock aldrig kommer att kunna glömmas. Ellie slits mellan förtvivlan och längtan när de skickas tillbaka till det ockuperade området, den här gången som en starkare grupp omgiven av profs och utbildade soldater. Men på något sätt finner hon och hennes vänner sig snart återigen som de enda överlevande och bestämmer sig för att fortsätta på den gerillakarriär som de trodde hade lämnat bakom sig för alltid.
Jag kan förstås inte låta bli att sträckläsa den här boken också, men den är ändå handlingsmässigt inte lika stark som de föregående delarna och man börjar nästan tycka att saker börjar bli lite för klyshiga och osannorlika. Men det är förstås ändå väldigt spännande läsning och krigets konsekvenser på människorna är hjärtskärande. Man utsätts ständigt för kniviga tankeställare och orättvisor.