Ett alternativt London i slutet av 1800-talet. Drottning Victoria är fortfarande regent men vampyrer och varulvar är en del av samhället. Gamla tiders stridigheter är avslutade och de kontrollerar sig själva för att inte utgöra en fara för människor. Dessutom finns spöken, golems och själlösa. En av de numera sällsynta själlösa är Alexia Tarabotti som lever ett vanligt liv i sin familj men har på grund av sin höga ålder (25 år) och sitt halvitalienska ursprung hamnat på glasberget. Men hon är inte ledsen för det, framåt och frispräkigt som hon är umgås hon obesvärat med varulvar och vampyrer likväl som med socitetsfolk och väninnor. Men någon eller något vill henne och hennes bekanta illa, varulvar och vampyrer börja försvinna spårlöst och i jakten på gåtans lösning hamnar Alexia mitt i smeten. Dessutom störs hon ständigt av en oförskämt stilig varulv som ger henne känslor som en ärbar ungmö bör akta sig för. Men det finns alltid tid för en kopp te...
En helt sanslös bok som är nästan hopplös att beskriva för den som inte läst den. Alla genrer blandas, humor, romantik, spänning, monster, deckargåta, historia, fantasy, feelgood. Harry Potter meets Jane Austen, Mary Shelley meets Conan Doyle, P G Woodhouse meets Marian Keyes och allt detta och mer därtill mixas till en viktoriansk plumpudding av sällan skådat slag.
Är det bra då? Nja, jag gillar visserligen Jane Austen men kanske lite för mycket av balklänningar, bahytter, butlers och bryderier om bortgiftande. Den romantiska delen tar överhand och det blir både tramsigt och förutsägbart. Men roligt, rappt lättläst och väldigt, väldigt annorlunda samtidigt som det är välbekant. Något för den med öppet sinne och smak för afternoon tea...