Minnen har han, som påstår att han inget minns, tecknat ner. Hm? I vart fall har han skrivit en typisk torgnylindgrenbok - varm, rolig, sorglig, klok, underfundig, intelligent och med en hyllning till levande och döda. Men vissa saker säger han att han anstränger sig för att glömma. Där tror jag honom. För vem gör inte det?