Detta är den tredje boken i Zafons svit som Barcelona och karaktärerna som omger antikvariatet Sempere & Söner.
De två tidigare böckerna har huggit tag i mig som få böcker tidigare har lyckats med, och den här är inget undantag.
Ändå rör det sig här om en mycket rakare berättelse, utan ett lika stort persongalleri och inte lika många vändningar som i tidigare böcker. Det händer heller inte så mycket i boken, egentligen. Utan här rör det sig istället om att fördjupa och bredda historierna bakom de olika karaktärerna. Speciellt får vi veta väldigt mycket mer om Fermin Romero de Torres, och dennes bakgrund innan han kom in i Vindens Skugga.
Han har inte tagit huvudrollen i den här boken, men snudd på då en god tredjedel handlar om honom och hans livsöde.
I övrigt ligger det också en hel del spänning i boken, som i tidigare verk i sviten, både i stora mått som rör seriens grundhandling, men också i det lilla, på familjeplanet.
Bokens slut lämnar en hel del kvar. Man kan nästan inte kalla det för ett regelrätt slut, utan en klassisk cliffhanger inför den fjärde och (som jag förstått det) avslutande delen.
Med tanke på de sista sidorna i den här boken kan det bli en rafflande avslutning.