Bokrecension
Författare: Jaycee Dugard
Titel: Ett stulet liv
Originaltitel: A Stolen Life
Översättning: Lars Ahlström
Antal sidor: 267
Förlag: Norstedts
ISBN: 9789113040608
Jaycee Dugard, född 1980, kidnappades när hon var elva år, i juni 1991. Arton år senare, i augusti 2009 återförenades hon med sina närmaste. Hon hade då hunnit blivit tjugonio år. I fångenskapen födde hon två flickor. När det uppdagades var flickorna femton respektive elva år gamla. Som kidnappad tvingades hon kalla sig Allissa, men den 26 augusti 2009 återtog hon sitt namn Jaycee Lee Dugard. I juli 2011 publicerades hennes bok A Stolen life, som genast blev en stor försäljningsframgång. Jaycee Dugard har startat en stiftelse för familjer som drabbats av liknande trauman som hon och hennes familj: The J A Y C Foundation Inc.
www.thejaycfoundation.org Källa: (Norstedts).

Handling: Detta är en sann berättelse som författaren själv upplevt och hon berättar med egna ord om det fruktansvärda hon varit med om.
Händelsen börjar en sommardag 1991. Jaycee Dugard är helt vanlig flicka, leker som alla andra vanliga flickor i elva årsåldern. Helt plötsligt en dag när Jaycee är på väg till skolan hör hon hur en bil närmar sig henne och saktar in. Hon känner att någon drar i henne, hon försöker slita sig loss, men lyckas inte. Två personer släpar in henne i en bil, lägger henne på golvet i baksätet med en filt över. Efter en lång resa stannar bilen, Jaycee ser en man och skymten av en kvinna. Mannen presenterar sig som Phillip. Det första hon får göra är att duscha tillsammans med Phillip, han rakar henne under armarna, benen och könshåret. Jaycee förstår ingenting. Vad menar mannen med detta? Sedan får Jaycee bara en handduk att svepa omkring sig och hon förs till en liten stuga, där får hon ligga på en äcklig madrass och får handfängsel på sig. Sedan går han iväg och lämnar Jaycee med massor av frågor om hur och varför hon blivit bortförd och en enorm längtan efter sin familj. När Phillip kommer tillbaka nästa dag förgriper han sig på Jaycee, som bara är elva år och inte vet särskilt mycket om sexualitet än. Hon blir såklart väldigt rädd, det gör ont och hon gråter. Phillip säger att hon är utsänt av änglar för att hon ska hjälpa honom med sina sexuella problem så han inte ska skada andra barn. Han kommer regelbundet in i stugan och förgriper sig på henne. Hon har en hink att göra sina behov i och en med rent vatten att tvätta sig i. Efter ett tag behöver hon inte handfängsel längre. Hon får träffa Phillips fru Nancy och de tillbringar mer och mer tid tillsammans med Jaycee, som om hon vore en familjemedlem.

Dagar blir till veckor, veckor till månader och månader blir till år. När Jaycee är tretton år blir hon gravid och föder en dotter när hon nyss fyllt fjorton. Sin andra dotter föder hon när hon är sjutton år. Nu slutar Phillip att förgripa sig på henne, men han släpper henne inte. För att flickorna ska få tillgång till utevistelse bygger han en uteplats som är insynsfri och där de alla kan vistas. Jaycee börjar anpassa sig till det liv hon numera lever och lyder Phillip. Efter arton års fångenskap får Phillip en ny övervakare och ganska snart åter igen en ny. Troligen misstänker de något för en dag kommer polisen och hämtar dem alla. Phillip säger åt Jaycee vad hon ska säga och hon gör som han säger. Men poliser förstår att hon ljuger och en dag säger en poliskvinna till henne: ”Du är väl Jaycee Dugard som varit försvunnen i arton år?” Eftersom Jaycee kallats Allissa i alla år kan hon inte säga sitt riktiga namn utan ber att få skriva ner det. Nu börjar ett nytt liv för Jaycee, hon ska äntligen få träffa sin mamma, syster och övriga släktingar. Hur ska det fungera känslomässigt efter alla år av frånvaro? Ska hennes familj och särskilt mamman acceptera hennes döttrar? Nu blir det att kämpa för att komma tillbaka till ett sådant normalt liv som det går efter arton års fångenskap.

Jag minns när nyheterna tog upp denna hemska händelse om Jaycees kidnappning. Att läsa boken var en jobbig upplevelse. Det går inte att föreställa sig hur denna stackars flicka lidit i hela arton år. Att en frihetsberövning är fruktansvärt kan jag förstå. Men hur var hennes känslor och den rädsla hon måste känt att svårt att själv känna. Hur orkade hon? Att bli våldtagen gång på gång från elva årsålder och föda sitt första barn som bara fjorton år. Jag måste erkänna att jag mådde dåligt av att bara tänka på vad som hände Jaycee. Jag blev ibland så illa berörd att jag var tvungen att lägga undan boken under långa stunder. Boken är skriven med så mycket känslor, karaktärerna och miljöerna är suveränt beskrivna. Alla som tycker om att läsa sanna och dramatiska böcker, måste bara läsa denna. Hur svår den än är att bearbeta.

Betyg 5/5

Betyg 5

Denna boken var bra. Det är väääääldigt svårt att förstå hur sådana här saker kan hända och hur många år en människa kan uthärda.

Det är en sån sjuk värld vi lever i ibland, känns det som. Å sådana här händelser dyker upp allt oftare nuförtiden. HEMSKT!!

Att andra människor kan utsätta andra för liknande saker och under så många år går inte att förstå.

Betyg 5